Tråk på Mässan

Har svintråkigt sådär sista timmeb på mässan här i Skellefte.

Jag saknar mina böcker

Jag saknar min systeryster Chi

För första gången på typ alltid saknar jag systersonen Joe

Jag skulle tråka ihjäl om jag inte hade musiken att lyssna på

Memira (ögonlaserkliniken ni vet) har sin monter mittemot oss och en av deras affisher stirrar obehagligt på mig



Ugh, det där leendet. Bilden i sig. Och hur jag än sitter följer han mig med blicken...



Det blir nästan lite som hur folk reagerar till den här bilden. Hur kan jag vara så tvärtemot?? Varför känner jag obehag och behag när man inte borde göra det?? Vad är felet med mig??

Jag vill hem...

Jag vill ha lov/helg 24/7...

Jag vill... så jäkla mycket. Fu för vuxet ansvar....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

Om

Min profilbild

Raven Lindberg